Nu är det slutfruset
Vintern är här nu men jag investerade mina sista slantar innnan lönen kom på en helt underbart varm och skön duntäckkappa, den är som att gå med täcket kvar runt sig helt ljuvligt är det och det bästa är att jag fryser inte.
Men jag hade lite ångest när jag hade köpt den för den kändes alldeles för dyr. Och van som man är att inte lägga så stora pengar på sig själv så kändes det lite knepigt. Men nu är det ju faktiskt inte tre ungar hemma som behöver vinterskor eller ny overall utan bara Pär och han har redan fått sina nya vinterskor.
I morgon är det sista dagen på min tvåveckors hörselrehabiliteringskurs det känns lite trist. Det har varit fantastiska veckor jag har lärt mig mycket och har lärt känna så trevliga människor som jag har haft väldigt roligt ihop med. det har varit dagar som har varit fyllda med mängder av information och professionella personer som har föreläst för oss. Man får skänka en tacksamhetens tanke till landstinget för att jag har fått den här möjligheten.(och skattebetalarna)
Ikväll har jag varit på gymnasiemässan med Pär. Vi mötte många trevliga ungdomar som berättade om sina skolor och hade med oss en hel kasse hem med information om de olika kurserna man kan söka. Pär och jag ska sätta oss ner och gå igenom allt och han ska försöka bestämma sig vilka kurser och skolor han ska välja. Men enkelt är det inte hur ska man veta när man är 15 år (ja 14 då, men snart... är det den 11 december) vad man vill jobba med. Det ska bli spännande att se vad han väljer.
Jag insåg idag att november månad börjar lida mott sitt slut och att snart är första advent, vilket innebär att det är dags att gå ner till källaren och hämta upp adventstjärnorna och ljusstakarna. Det blir fint med ljus i fönstren och få hänga upp julgardinerna igen. Fast jag tycker inte det var så länge sen jag tog ner dem.
Men jag hade lite ångest när jag hade köpt den för den kändes alldeles för dyr. Och van som man är att inte lägga så stora pengar på sig själv så kändes det lite knepigt. Men nu är det ju faktiskt inte tre ungar hemma som behöver vinterskor eller ny overall utan bara Pär och han har redan fått sina nya vinterskor.
I morgon är det sista dagen på min tvåveckors hörselrehabiliteringskurs det känns lite trist. Det har varit fantastiska veckor jag har lärt mig mycket och har lärt känna så trevliga människor som jag har haft väldigt roligt ihop med. det har varit dagar som har varit fyllda med mängder av information och professionella personer som har föreläst för oss. Man får skänka en tacksamhetens tanke till landstinget för att jag har fått den här möjligheten.(och skattebetalarna)
Ikväll har jag varit på gymnasiemässan med Pär. Vi mötte många trevliga ungdomar som berättade om sina skolor och hade med oss en hel kasse hem med information om de olika kurserna man kan söka. Pär och jag ska sätta oss ner och gå igenom allt och han ska försöka bestämma sig vilka kurser och skolor han ska välja. Men enkelt är det inte hur ska man veta när man är 15 år (ja 14 då, men snart... är det den 11 december) vad man vill jobba med. Det ska bli spännande att se vad han väljer.
Jag insåg idag att november månad börjar lida mott sitt slut och att snart är första advent, vilket innebär att det är dags att gå ner till källaren och hämta upp adventstjärnorna och ljusstakarna. Det blir fint med ljus i fönstren och få hänga upp julgardinerna igen. Fast jag tycker inte det var så länge sen jag tog ner dem.
Kommentarer
Trackback
