ingraren

Många semlor blev det och alla gick åt vilket jag faktiskt inte trodde. Men vi var ju några stycken tjejer och Ludvig,Pär och Uffe hjälpte ju till att äta en del med också.
Jag hade bakat både stora och små och Marie stylade några så det blev såhär fina hjärte semlor
Kvällens höjdpunkt var ju dock inte semlorna eller vi tjejer utan det var ju det lilla underverket Philip som fick finna sig i att vandra från famn till famn, men han verkade inte direkt missnöjd med det.
Det blev en väldigt mysig kväll och det var så roligt att båda mina flickor stannade kvar och sov över i soffan.
På onsdag morgonen stod jag en lång stund och tittade på dem när de låg och sov sött. Mina småtjejer....

Ikväll kvällen har jag övat på mina sångtexter (stackars Pär och Ida)Jag ska ju kunna dem utantill när det är konsert den 1 april men det blir nog inte så lätt men men det är väl bara att plugga på.

Det är ändå en bra motvikt mot jobbet i allafall det rensar hjärnan från allt man ska hålla i huvudet när jag jobbar. Vilket är rätt så skönt. Det är lite som ramsan 10 små negerpojkar just nu på jobbet. Det kommer nog att kännas lyxigt den dagen alla är på plats samtidigt, nu när vi har vant oss vid att vara så få som jobbar.