Inte en dag som alla andra

I morse gick jag till jobbet med blandade känslor för att jag hade bestämt mig för att berätta för mina jobbarkompisar att jag inte ska fortsätta som samordnare efter sista mars. Anledningen till det är att jag känner mig utnyttjad och kränkt av företaget. Men jag kände mig osäker på hur det skulle tas emot.
Men det var helt otroligt vilket stöd och värme alla gav mig och jag fick så mycket respons på det arbete jag utför. Det känns helt fantastiskt. När jag skulle gå hem så fick jag en jättefin blombukett och kramar från allihop. Jag blev så rörd att tårarna började rinna. Underbart att få känna sig så uppskattad av alla.










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0