ingraren

Idag var det tungt och sorgligt, värst var att ta ner julgardinerna och julpyntet som bara satt uppe i en vecka. Det har gått väldigt fort allting och det var nog bra att läkaren som jag träffade idag, sjukskrev mig i en vecka. Jag hade annars tänkt att jobba i morgon. Nu får jag några dagars återhämtning och så ska jag ta hand om alla saker som står i vår lokal och bära upp dem och ordna plats för allting härhemma. 

Men allt det praktiska är ordnat, begravningsbyrån har vi varit på. Datum och tid är klart. Minnesstund i Hemfosa och Pär fixar maten på jobbet. Nu är det bara prästen vi ska träffa innan och Marie har kommit med förslag om musik och kanske om hon orkar så sjunger hon i Kyrkan. 

Ikväll när vi hade kommit hem Pär och jag, ätit middag som Uffe lagat. Så ska jag gå ut med Ida en sväng och som jag brukar göra så tar jag med mig mobilen för att ringa mamma och berätta om dagen.... men jag berättade ändå om hur det hade varit och att Anita stackarn hade ramlat och slagit sig ordentligt i sin operade höft men att hon nog inte hade brutit något. Att Magnus hade kommit efter jobbet och vi hjälptes åt att lasta in allting i bilen och släpkärran och att vi gav personalen blommor och choklad. Vilket de blev väldigt glada för.