ingraren

Igår skrev jag om att hösten är men nu har vintern kommit, till Idas stora glädje. Jag var inte riktigt lika förtjust men jag kunde inte låta bli att skratta åt hennes glädjeskutt i blötsnön. Lilla tokhunden.

Det var ett tag sen jag skrev
men det har varit så mycket på sista tiden. Mycket plugg men nu är jag klar med lindrande vård kursen och jag fick ett A helt fantastisk. Och igår började akutsjukvårdkursen med ännu mera plugg som pågår i tio veckor framåt men sen är jag färdig. Då kommer det att vara skönt att få vara julledig.

Jag gick ut på promenad efter lunchen tillsammans med X och njöt av att solen tittade fram och himlen var blå, skönt efter alla gråa och regniga dagar som har varit på sista tiden.


Syrran flyttade tillfälligt in hos oss i helgen det var mysigt och kul att ha henne här trots omständigheterna.
Janne börjar bli lite bättre vilket känns skönt. Han är en riktig kämpe.

På lördagen var jag på symässan där jag köpte garn till svärmor som hon ska sticka sockor till Sanna av. Lite pärlor och garn till en väska blev det också som jag ska göra när jag får en stund över, typ nästa år

Vi tog en promenad innan den fantastisk goda middagen och tittade på fåren. Bilen var snäll och startade så nu är vi på väg hem. I morgon blir det plugg och tvättstugan och så ska Sanna och jag hälsa på Jan.

Nu har vi städat ur och bommat igen stugan för i år och sagt hejdå till tant B. Nu är vi på väg till Uppsala med en tjurig bil som inte vill starta när man har stäng av den, Uffe har hållit på och grejat med den och han fick igång den med starthjälp från grannens bil. Men när vi skulle åka så startade den inte trots starthjälp från tant B bil. Skit också vad gör vi nu bilen är fullastad med allt som ska hem till stan och Sanna väntar med kaffet. Då ber Uffe mig att sätta mig i bilen och försöka starta den och till vår stora förvåning så startar bilen. Nu är det bara att hoppas att den startar när vi ska hem från Uppsala annars får vi väl ta tåget.

Blommorna och Maries uppmuntran gjorde susen jag fick ett À på min uppgift jag blev så himla glad. Vilket behövs, när det är som det är i livet just nu. Uffe och jag är på väg till landet nu för att stänga igen stugan inför vintern lite vemodigt som alltid men men snart är det mars igen och vi kommer tillbaka.
Det är min lediga pluggdag idag så det blir en hel del pluggande också jag var uppe vid fem i morse och satte mig vid datorn och skrev och skickade in en uppgift. I morgon ska vi på födelsedags middag till Sanna som fyller 24 år och som ska firas med paketer och presenter. Jag kan inte fatta att hon ska fylla 24 men jag förstår inte heller att jag snart blir 50 år det känns så gammalt och det är jag ju inte. Ja nästa år blir ett jubileumsår jag 50 svärmor 80 och Sanna 25 år och Pär blir 18 och myndig oj oj...