ingraren

Vår rara granne tant B håller på och ska sälja sitt hus och flytta till en lägenhet. Tråkigt att hon flyttar tycker jag men jag förstår henne det är tungt att vara ensam med allt som ska fixas när man bor i en stor villa. I dag kom hon och sa att hon ville att jag skulle komma över till henne och välja en av hennes målningar, hon målar fantastiskt fina tavlor så det var inte lätt att välja. Men det blev den här som jag tycker mycket om.

Det regnar, regnar och molnen hänger så lågt att de kan trilla ner..... (Björn Skifs) men vad gör det, jag ska sätta på värmen i stugan, tända några ljus, koka en kopp kaffe och sätta mig i soffan med en filt och plugga palliativ vård.

Den här kursen väcker många minnen av nära och kära och alla de fina människor jag har mött i arbetet.
Den får mig också att bli påmind om vad som är viktigt i livet, att ta vara på det man har och göra det som är roligt när man kan samt undvika att skjuta upp saker och ting.
Det är tungt på jobbet nu med vakanta tjänster och det är mycket frustration och irritation vilket tar mycket energi när det enda man vill är att få arbetsro. Samtidigt så känns det så futtigt när jag läser om människor vars hela tillvaro har krossats pga av en dödlig sjukdom och som säkert inget högre önskar än att livet är som vanligt och man kan gå till jobbet och svära lite över arbetssituationen.

Så mysigt vi har haft det i helgen igår var vi på en liten utflykt till en fäbod och en kolmilarkoja och gick runt lite i skogen och plockade lite svamp. Tillbaka i stugan åt vi en väldigt god kycklinggryta som syrran hade gjort. Och kvällen tillbringade vi vid köksbordet och spelade fia med knuff, och det blev många knuff och många glada skratt.

Idag gick syrran och jag till skogen tvärs över vägen och plockade varsin liten hink med lingon. När jag satt där i lingonriset så reflekterade jag över detta fantastiska vi har i vårt land, allemansrätten. Att vi bara kan gå ut i en skog och plocka bär och svamp.
Under tiden vi var borta så satte Uffe och Jan upp de fina fågel holkarna som Uffe gjorde i somras och svärmor diskade.

Nu är vi på väg hem och jag ska sätta mig i fåtöljen och plugga lite i min nya kursbok Palliativ vård. I veckan som kommer är det på måndag tvättstugan och scoutplanering. Tisdag skolan på kvällen. Onsdag körövning. Torsdag hemma på kvällen och plugga. Fredag hemma från jobbet och plugga hela dagen och sen är det helg igen. Ja veckorna trillar på fort snart kommer julen.... Då är jag färdig med skolan.

Det har varit mycket den här veckan och det blir lite rörigt i skallen ibland ett tydligt tecken på det är att jag lyckades förlägga min handväska på T banan igår kväll. Jag var på väg till rådhuset för att hälsa på Annette som har börjat jobba i en inredningsbutik Svartvita Rum Som öppnade i går. Den är jättefin
med massor av saker som man kan förgyllas sitt hem med men det finns bara i svart eller vitt. Hur som haver på upp i rulltrappan så upptäcker jag att jag inte håller i min väska. Panik!!! Vad gör jag nu? Tusen tankar i huvudet, spärra kort, byta lås. Åh hjälp! Jag går till spärrvakten och berättar att jag har glömt min väska. Han ser lite trött ut och ser ut som han tänker åh ett vimsigt fruntimmer igen som inte kan hålla reda på sina ägodelar. Ja ja han frågar vilken t bana jag har åkt med och ringer och anmäler det till någon. Under tiden som jag står där med tårar som bränner i ögonen, så kommer lokalvårdaren fram till spärren och jag flyttar på mig för att släppa fram honom och då ser jag att han håller min väska i handen. Den lättnad och lycka jag känner är enorm. Jag blir så glad att jag ger honom en kram men jag tror inte han uppskattade det direkt. Men det känns som att det är någon däruppe som vakar över mig.

Nu är vi på väg till landet där syrran och Jan väntar med kaffe och våfflor det ska bli så roligt att få umgås med dem i helgen. Imorgon ska vi till Sanna och Claes på fika så mina goda föresatser om att hålla nere på godsaker blir svårt att hålla på i helgen men men det ska va gott att leva också. Jag är nu klar med medicinkursen och börjar på en ny på måndag det är så skönt att vara studieledig i helgen. Jag ska läsa en rolig bok om några åldringar som bestämmer sig för att råna en bank. Kaffe med rån av Katarina Mazetti.

Uffe har bokat teater biljetter till Treater en sex timmar lång föreställning på Intiman den 1 december. Det är en komedi och man får mat också någonstans i föreställningen. Kul att ha det att se fram emot.

Det finns många lördagar men den igår var helt underbar. Mamma och Sanna var med mig till landet och vi var i skogen och plockade kantareller. Det blev en lång dag mamma och jag åkte från stan vid halvtio och vi var hemma till halvnio på kvällen, fantastiskt att mamma orkade. Men vi hade väldigt roligt och mammas glädje när hon hittade kantareller på "sitt ställe" var så härlig att se. Sanna och jag plockade en var sin korg trattisar och några av de gula.

Innan vi lämnade tillbaka Sanna så var vi på Ica maxi i Uppsala och veckohandlade.

Lyssnar på Creedence Clearwater och tänker på en ung man som alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta. Hur han alltid kämpade trots allt hans glädje och hans empati med andra och hans förmåga att se en som person.

Lycka är att hitta stora gula kantareller, så många så att de inte får plats i korgen och sen gå hem och göra en omelett full med smörstekta kantareller.