ingraren

På morgon promenaden med Ida så gick vi in i det lilla skogspartiet som är bakom fogdevägen det är inte så stort och är omgivet av hyreshus och villor. När jag kommer in där känner jag en stark viltdoft vilket inte är så ovanligt det är ofta rådjur där men i en solig glänta framför en stor tall ca tio meter ifrån oss så ligger det en stor räv och solar sig. Jag stannar och tittar på Ida som varken ser eller känner något då det är två stora stenar mellan oss och räven. Jag står där en stund och tittar på räven och den tittar på mig och verkar inte ett dugg orolig över att Ida och jag står där. Efter en stund börjar den sträcka på sig och klia sig bakom örat och då börjar jag tro att det kanske är en hund men sen reser den och går iväg men vänder sig om och tittar på oss och solen skiner i den fina röda pälsen och svansen och jag ser att det är verkligen en räv. Tyvärr hade jag inte telefonen med mig det hade blivit en fin bild.