10 augusti

Söndagmorgon.....frukost i hammocken, solen skiner lagom varmt och det är lugnt och skönt. Men brandlukten från skogsbranden gör att jag tänker på alla dem som har blivit evakuerade från sina hem och de som inte längre har något hem att återvända till. Det är skrämmande vad en en liten gnista i skogen kan ställa till med. Förfärligt! Jag hoppas att det ska börja regna riktigt ordentligt just där. 

Igår städade jag hela vårt lilla hus och badrummet ordentligt och sen bakade jag lite kakor och en liten tårta till sommarens årliga kafferep med tant B och Perssons. Varför viker jag en hel lördag åt detta då kan man undra. Jo för att det är trevligt och man gör så här på landet och Arne han håller koll på huset och vattnar i växthuset. Utan hans hjälp skulle nog det mesta torka bort. Så får vi lite perspektiv på tillvaron, att ta vara på livet när man lever. Vi pratade mycket om grannarna Gunnar och Ebba som har gått vidare och hur deras hus och tomt står och förfaller för att deras släktingar inte kommer överens om hur de ska göra med huset. Dödsannonser och de fina verserna som står där pratade vi också om. 



När de hade gått hem var det dags för middag och då gick jag ut i trädgården och plockade lite mangold,squash, socker ärtor, rödbetor, kryddörter och lagade sedan en god grönsakspaj till middag. 


Helgens lilla pysselprojekt blev ett virkat mobilfodral och när jag ändå höll på så virkade jag in headsetsladden som jag alltid irriterar mig på att den är hoptrasslad när jag ska använda den. Lite fånigt enligt familjen men huvudsaken att det funkar så är jag är nöjd. 


Det är ju söndag så då gör vi som vanligt, stannarill på vägen hem från landet och hälsar på prinsessan och hennes föräldrar. Jag hade med mig en kasse med det sista av Sannas saker. Bokmärkespärmar, skolpapper och en piratklänning som hade legat så länge att guldfärgen hade blivit silverfärgad. 
Sanna hade sytt fina gardiner och kuddar till Tuvas rum. 
Tuva kan sitta nu, men hon har några kuddar bakom sig för säkerhets skull. Det är så roligt att träffa henne i gång i veckan och se hur hon har utvecklats för varje gång. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0